Inga åskmoln i sikte

Kvällstidningarna har börjat använda sina sin största och fetaste rubrikstilar igen.
Sidorna är svarta som åskmoln.
Men det hörs ingen åska och inget annat heller uppe i himlen. Inte ett flygplan har man hört eller sett den senaste tiden.
Och alla pratar bara om askmoln.
Askmoln är ett ord som få hade hört för bara några dagar sedan. Nu vet alla vad det betyder. Fantastiskt!
Man får vara glad över att man inte har någon flygresa inbokad och att man inte bor på Island.
Jag har undrat ibland hur det skulle vara att bo på en liten ö långt uppe vid nordpolen, där alla lågtryck samlas, regnet strilar för det mesta och där språket är obegripligt för alla besökare. Har man köpt en bil på Island, så har man inte mycket att köra till. Det blir väl samma runda om och om igen, alla vägar leder väl bara tillbaka till platsen där man startade? Till råga på allt finns där alltså vulkaner som sprider askmoln.
Vi hade lite löst börjat tala om en semestervecka i slutet av sommaren eller i början av hösten på en ö söderut med högtryck, sol och ett språk som man begriper.
-Ingen vet hur länge de där askmolnen består, sa Blondinen. Researrangörerna måste kanske börja med bussresor igen, som förr i tiden innan chartern kom igång!? Men vad ska en sådan resa kosta idag, när bensinen går på 13 kronor litern?
En hemsk tanke.
Vi tittade på några hemsidor, för att se vad som skulle locka oss mest om askmolnen försvinner. Det visade sig snart att researrangörernas hemsidor är krångliga att använda, svåra att begripa och omöjliga att få några besked av.
Så läget just nu är förvirrat.
Vi har beslutat att leta upp en resebyrå med personal som det går att prata med.
Det viktiga är bara att de vet något om askmolnens utveckling, men det verkar vara en väldigt invecklad fråga, som inte ens kvällstidningarna eller islänningarna kan svara på.