Det lät som en kul idé att ha en blogg med dagens utvalda nyheter, vinklade så klart.
Tänk bara så mycket man kan skriva om kungliga bebisar... Men där gör ju den traditionella kvällspressen precis det jobbet, som jag menar skulle visa upp hur korkat det blir, när man skriver spaltkilometer efter spaltkilometer om rena kvasihändelser.
Sverige är ett litet land.
När någon känd person vill ha lite extra uppmärksamhet, så behöver det inte ta mer än 12 timmar förrän hela befolkningen har fått veta vad XXX eller YYY vill ha sagt. Det går kanske lite olika snabbt och heter man LGWP eller är kock, så behövs det bara en halvtimmes jobb innan alla vet allt.
Nä, det får bli något annat fr o m imorgon.
Låt de stora drakarna ta hand om de stora nyheterna, som t ex
VAD SKA NYA PRINSESSAN KALLAS?
VARFÖR BLEV INTE DEN NYA PRINSESSAN LANDSHÖVDING I HALLAND?
FINNS DET SLOTT I NEW YORK DÄR DEN NYA PRINSESSAN KAN BO?
TV-KOCKENS PRINSESSTÅRTA KAN DU BAKA SJÄLV!
FINNS DET BARNMAT PÅ BURK SOM PASSAR PRINSESSOR?
Ja, o.s.v.
Vi hörs!
torsdag 27 februari 2014
tisdag 25 februari 2014
Nyheterna, nr 4:
IBLAND HÄNDER DET INGENTING. Då blir det inga nyheter. Som idag: titta bara på kvällstidningarnas förstasidor! För femtioelfte gången berättar man idag att det ska bli vår! "Vårvärme och sol i Sydsverige!" basunerar en lokal blaska ut med en tjockfet illustration där siffran "+10" är menad att dra blickarna till sig och få lösnummerköparna att leta efter plånboken.
Liknande sidor har följt oss i flera veckor. Det är vinterns största nyhet: det ska bli vår!
Men man klämmer naturligtvis in några andra godbitar på ettan: "Emma Greens egna ord om skilsmässan", "Gynning hårdast i TV-juryn – på grund av gravidhormonerna" och Stieg Larssons Palmespår" är övriga indragare.
Men för oss som inte har en aning om vem Emma Green är, eller varför vi ska intressera oss för Gynnings gravidhormoner, blir budskapet inte det minsta lockande, när det kostar 15 spänn att få veta vad och vilka de pratar om. Och Palmespåret – är det inte lite sent?
Så idag får vi gå till teveprogrammen för att luska fram en omskakande nyhet.
RÄTT BLIR FEL I "VEM VET MEST". STV2:s långlivade succé, är inte direktsänd. Dagens program spelades in i höstas. Veckans fem program spelas in under en dag. I fyra program möts åtta deltagare och två av dem går vidare till fredagens final. Publiken, som vi aldrig ser, hörs applådera i bakgrunden. Det är deltagarna som väntar på sin tur att spelas in.
"Vem vet mest" rattas av ett rutinerat team som ser till att programmen rullar på som en bekväm gammal Cadillac och det är inte så ofta man får bryta inspelningen för att ta om någon scen. Men det händer.
När veckans program spelades in i höstas, fick en av deltagarna underkänt trots att han svarade rätt. Men svaret kom en sekund för sent. Så här uppstod en mindre palaver, vilken slutade med att deltagaren i omtagningen fick finna sig i att svara fel, så att programmet kunde rulla vidare.
Och det var dagens toppnyhet här på redaktionen.
Liknande sidor har följt oss i flera veckor. Det är vinterns största nyhet: det ska bli vår!
Men man klämmer naturligtvis in några andra godbitar på ettan: "Emma Greens egna ord om skilsmässan", "Gynning hårdast i TV-juryn – på grund av gravidhormonerna" och Stieg Larssons Palmespår" är övriga indragare.
Men för oss som inte har en aning om vem Emma Green är, eller varför vi ska intressera oss för Gynnings gravidhormoner, blir budskapet inte det minsta lockande, när det kostar 15 spänn att få veta vad och vilka de pratar om. Och Palmespåret – är det inte lite sent?
Så idag får vi gå till teveprogrammen för att luska fram en omskakande nyhet.
RÄTT BLIR FEL I "VEM VET MEST". STV2:s långlivade succé, är inte direktsänd. Dagens program spelades in i höstas. Veckans fem program spelas in under en dag. I fyra program möts åtta deltagare och två av dem går vidare till fredagens final. Publiken, som vi aldrig ser, hörs applådera i bakgrunden. Det är deltagarna som väntar på sin tur att spelas in.
"Vem vet mest" rattas av ett rutinerat team som ser till att programmen rullar på som en bekväm gammal Cadillac och det är inte så ofta man får bryta inspelningen för att ta om någon scen. Men det händer.
När veckans program spelades in i höstas, fick en av deltagarna underkänt trots att han svarade rätt. Men svaret kom en sekund för sent. Så här uppstod en mindre palaver, vilken slutade med att deltagaren i omtagningen fick finna sig i att svara fel, så att programmet kunde rulla vidare.
Och det var dagens toppnyhet här på redaktionen.
måndag 24 februari 2014
Nyheterna, nr 3.
Nyheter strömmar över oss alla dag som natt . Men det mesta kan man strunta i.
Här får du de viktigaste nyheterna i en mer koncentrerad form och utan bilder eller något annat som stör. Så kolla här! Dag som natt väljer ut och serverar det som är viktigt att veta.
Ibland är det inte så mycket.
NYA ALLSVENSKARNA STÄLLER IN TRÄNINGSMATCH! Falkenbergs FF är årets nykomlingar nr 1 i Allsvenskan. Helt otippade fixade de sin biljett till de finaste salongerna inom fotbollsvärlden. Kul. Som tränare anställde man ett gammalt proffs från Helsingborg – Henrik Larsson. Men hur ska det gå? Tisdagen den 25/2 skulle man spela en träningsmatch mot Halmstads BK. Någon match blir det dock icke denna dag. Spelarna räcker inte till för att FFF ska få ihop ett fullt lag! Spelarna är skadade eller sjuka. Och den stora frågan är väl: vad skulle FFF ta sig till om det gällde t ex årets premiärmatch i Allsvenskan?
Fler och bättre nyheter kommer här på Nyheterna dagligen. Kolla in då och då!
Här får du de viktigaste nyheterna i en mer koncentrerad form och utan bilder eller något annat som stör. Så kolla här! Dag som natt väljer ut och serverar det som är viktigt att veta.
Ibland är det inte så mycket.
NYA ALLSVENSKARNA STÄLLER IN TRÄNINGSMATCH! Falkenbergs FF är årets nykomlingar nr 1 i Allsvenskan. Helt otippade fixade de sin biljett till de finaste salongerna inom fotbollsvärlden. Kul. Som tränare anställde man ett gammalt proffs från Helsingborg – Henrik Larsson. Men hur ska det gå? Tisdagen den 25/2 skulle man spela en träningsmatch mot Halmstads BK. Någon match blir det dock icke denna dag. Spelarna räcker inte till för att FFF ska få ihop ett fullt lag! Spelarna är skadade eller sjuka. Och den stora frågan är väl: vad skulle FFF ta sig till om det gällde t ex årets premiärmatch i Allsvenskan?
Fler och bättre nyheter kommer här på Nyheterna dagligen. Kolla in då och då!
onsdag 19 februari 2014
Nyheterna nr 2
Nyheterna nr 2:
Bloggens nyhetssatsning är direkt en succé och här kommer
nummer 2. Här finns alla viktiga nyheter, som vi har lyckats skaka fram via
hemliga kanaler inom mediavärlden. Så säg upp dina tidningsprenumerationer och
sluta köpa lösnummer, för finns allt vad du behöver veta!
MIFFOHJÄRNOR. Popartisten, f d medlemmen i Folkpartiet och
numera centerpartisten Alexander Bard, lämnar nu även Centerpartiet. Om han kan
gå med i ett tredje parti ligger förmodligen närmast Miljöpartiet illa till.
Men då måste nog den kvinnliga delen av medlemmarna först kontrolleras av Bard,
så att inte de också, som centerkvinnorna, är att betrakta, enligt Bard, som
miffohjärnor.
Alltihop hänger ihop med centerdamernas inställning till
sexköpslagen, ett ämne som säkert berör åtminstone någon procent av de kvinnliga
väljarna i Sverige.
HÅRFÄRGNING. Det avslöjas från England att, överraskande
nog, den åldersstigne popartisten Paul McCartneys hårfärg är framställd på
konstgjord väg av en hårfrissa. McCartney, som nu är 71 år gammal, har alltså,
som många andra, valt att tona bort den naturligt gråa färg på håret som
medföljer åldern. Frisören antar att hans avslöjande leder till att popstjärnan
söker upp en annan hårfixare, för han uttrycker sig så här i The Sun:
–Han ville aldrig betala . Det var alltid snack om att notan
var för hög.
DIREKTFOTBOLL. Ser i en kvällstidning att HBK, på
träningsläger i Spanien, ska möta Åtvidaberg, som också tränar där nere i
solen. Träningsmatch direktsänds i något satellit–TV–nät, som kan ses i datorn
även här hemma. Jag kollar tidpunkten när matchen ska börja och ser att jag har
tur utöver det vanliga: den blåses igång om exakt två minuter! På skärmen ser
man en rad siffror som, visar det sig, räknar baklänges mot noll, då bilden ska
komma. Tror du att bilden kommer? Näää. Den digitala klockan fortsätter bakåt.
Och jag granskar uppgifterna jag har fått. Och jodå... det är jag som har läst
fel. Matchen börjar om exakt en vecka, alltså torsdag 27/2 kl 17.00. Jag
återkommer.
ÄNNU EN PARTIBYTARE. Per Garthon hoppade också av från Folkpartiet
och var med om att starta Milöpartiet, berättar han i en SVT-kanal. Han
berättar också om sina problem med drickandet. Det hade visst blivit lite för
mycket, så nu sa han övertygande att "idag dricker jag ingenting".
Men det måste ju vara en stor lögn. För alla måste vi dricka. Vatten går bra,
mjölk kan man hälla i sig, läsk, saft och juice likaså och det finns många
andra kul drycker i vilken ICA-butik som helst.
Eller menade han att betona ordet "idag", alltså typ
"idag dricker jag inget, men i morgon och i resten av veckan kan det bli
en och annan cola"? Man måste se upp med politiker och vara beredd på att
deras tal kan tolkas lite hur som helst. Eller?
söndag 16 februari 2014
Nyheterna?
Goafton, det är söndag och här bjuder vi på några inslag som vi har snott från Kvälls-Posten Expressen. Tidningarna i detta segment har det lite tufft med att hålla upplagan på en för annonsörerna intressant nivå. Det är väl därför som man aldrig ser några upplagesiffror i deras reklam. Den handlar ju mest bara om hur många det är som tittar på nyheterna som presenteras i mobilen eller hemma i datorn. Jaja, det gäller ju att hänga med...
...
En prinsessa som heter Madeleine ska visst ha en baby snart. Och hon är strong! I söndags trotsade hon snöstormen i New York och gick ut på promenad med Chris, hennes karl (som inte är prins). De tog, enligt kvällstidningarna, en fika på ett café bara ett kvarter från den nya lägenheten, som är rymligare än den gamla, för att få plats med den nya familjemedlemmen. Säkert bra material för att höja upplagan igen. Lycka till!
...
I Halmstad har man sålt det stolta skeppet Najaden, som alltid har legat vid kajen i Nissan precis vid Slottet. Nästan hela befolkningen är förbannad och Thomas Petersson är arg. Najaden blir norsk och ett fint varumärke för Halmstad bara försvinner. Idiotiskt. En insändare säger att nu kan man väl förvänta sig att Europa & tjuren" säljs till Bryssel och den gamla Norre port bara rivs för att Storgatan ska bli användbar igen för bilister. Najaden har använts för många olika ändamål. Själv gick jag i min tidiga ungdom på en krokikurs där man fick lära sig att teckna nakna kvinnor efter levande modell. Självklart en intressant kurs!
...
Enligt kvällstidningarna går det lika illa för Melodifestivalen som för dem själva. När det gäller Melodifestivalen är det inte så konstigt: det finns ju inte 32 låtar som duger till att göra folk nyfikna och lyssningsbenägna! Det mesta är ju skräp! Låtar utan melodi, låtar som låter likadant, artister som de flesta aldrig har hört talas om... Varför inte gå tillbaka till åtta låtar totalt som får tävla mot varandra och en blir vårt bidrag i den internationella finalkvällen. Nu är det bara en pinsam soppa som får massor av tittare att byta kanal eller sticker ut för att köpa kvällstidningen.
...
En prinsessa som heter Madeleine ska visst ha en baby snart. Och hon är strong! I söndags trotsade hon snöstormen i New York och gick ut på promenad med Chris, hennes karl (som inte är prins). De tog, enligt kvällstidningarna, en fika på ett café bara ett kvarter från den nya lägenheten, som är rymligare än den gamla, för att få plats med den nya familjemedlemmen. Säkert bra material för att höja upplagan igen. Lycka till!
...
I Halmstad har man sålt det stolta skeppet Najaden, som alltid har legat vid kajen i Nissan precis vid Slottet. Nästan hela befolkningen är förbannad och Thomas Petersson är arg. Najaden blir norsk och ett fint varumärke för Halmstad bara försvinner. Idiotiskt. En insändare säger att nu kan man väl förvänta sig att Europa & tjuren" säljs till Bryssel och den gamla Norre port bara rivs för att Storgatan ska bli användbar igen för bilister. Najaden har använts för många olika ändamål. Själv gick jag i min tidiga ungdom på en krokikurs där man fick lära sig att teckna nakna kvinnor efter levande modell. Självklart en intressant kurs!
...
Enligt kvällstidningarna går det lika illa för Melodifestivalen som för dem själva. När det gäller Melodifestivalen är det inte så konstigt: det finns ju inte 32 låtar som duger till att göra folk nyfikna och lyssningsbenägna! Det mesta är ju skräp! Låtar utan melodi, låtar som låter likadant, artister som de flesta aldrig har hört talas om... Varför inte gå tillbaka till åtta låtar totalt som får tävla mot varandra och en blir vårt bidrag i den internationella finalkvällen. Nu är det bara en pinsam soppa som får massor av tittare att byta kanal eller sticker ut för att köpa kvällstidningen.
torsdag 13 februari 2014
AKTUELLT?
Ja, det som här följer är sånt som det talas om för
tillfället uti det här landet.
Kommentarerna är dock mina. Håller du med eller tycker du
tvärtom, så är du välkommen med synpunkter!
ZLATANS BOK. Den är lättläst och rolig här och där och den ger
en bra inblick i grabbens karriär. Men när den är slut sitter man med öppen mun
och stirrar på de 3-4 vita, tomma sidorna. Boken tar slut när Zlatan har en bit
kvar i karriären. Vi får inte veta hur han kunde hamna i Paris och den franska
ligan. Varför togs detta beslut? Är det inte ett nedköp av stora mått för en
kis som har lirat i både den italienska och den spanska ligan? Hur upplever
han detta? Och hur gick det
egentligen till? Om detta får vi inget veta. Boken blev färdig innan den var klar.
OS I RYSSLAND. Sportbilagorna är tjocka och i radion varvas
inslag med upphetsade direktsända referenter som försöker ha koll på vilken
skidåkare det är som ligger i ledningen och har inslag från en tvärsäker
studiopersonal som belyser varför det gick som det gick när de väl vet hur det
gick. Men om man kastar sportbilagan och ställer in radion på någon
närradiostation, så behöver man inte råka ut för något OS över huvud taget. TV3
tittar man aldrig på i vanliga fall och där finns ju lika lite att glo på nu när
de kör OS dag efter dag.
ALLSVENSKAN. I väntan på årets premiär har alla
sportredaktioner som vanligt vid den här tiden spekulationer om nyförvärven i
de olika lagen. Och säkert har de redan nu funderat ut vad de nya ansiktena ska
förses med för smeknamn när det finns något att skriva om dem. Ska vi gissa att
Halmstads BK har fått en lirare på mittfältet som snart heter
"Kungen" istället för sitt riktiga namn King? "Kungen av Örjans
vall" blir väl självklart om King gör ett eller annat hat trick!?
JILL JOHNSON. Hon kör en egen show i Stockholm och hon har
visat sig i n TV-serie som heter Jills veranda. Och det är en serie som är både
välgjord och intressant och som innehåller välstämd countrymusik med inslag av
både lokala artister och svenska wannabees. Programmen har spelats in i
Nashville, men också i orter inom räckhåll, där det finns olika musikaliska riktningar
inom countryn. Och det är spännande människor vi får möta. Mitt förslag är att
programmen följs upp med andra musikaliska orter än Nashville som
utgångspunkter: Memphis, Chicago, New Orleans och Austin skulle bli något
alldeles extra, om Jill Johnson & Co fick börja rota i myllan här!
GIRAFFEN MARIUS. Jag har aldrig förstått att anläggningar
som ZOO i Köpenhamn kan få tillstånd att hålla levande djur instängda för att
vi människor ska stå och glo på dem tills vi tröttnar. Det är en idiotisk form
av underhållning att studera apor och andra instängda djurarter. Och ibland
behövs det tydligen ännu mer "underhållning" för att locka folk: på
ZOO i Köpenhamn tar en djurskötare fran en bultpistol och riktar den mot
giraffen Marius huvud. Djurskötaren klipper till, inför en publik som består av
stora och små. Giraffen sjunker ihop och vaknar aldrig mer, ZOO-personalen
lämnar honom på marken, går ut och släpper in hungriga lejon, som får en gratis
middag och omedelbart börjar äta i Marius inför en stor publik, även småbarn
som sagt. Ursäkta, men är det inte dags att ifrågasätta djurparker som ZOO i
Köpenhamn?
söndag 9 februari 2014
Macspråk... Begriper du?
För ett par veckor sedan ändrades texten på den här sidan
från en vanlig läsvänlig rak stil till den kursiva varianten som du förmodligen
har på din skärm just nu.
Hur rak blev kursiv i min blogg har jag inte den minsta
aning om.
Och hur jag ska få tillbaka den raka stilen vet jag lika
lite om.
Någonstans inne i datorn har det hänt något som fick den
digitala hjärnan att byta bort den raka stilen mot den kursiva. Förmodligen har
jag själv råkat komma åt någon knapp utan att ha en aning om när och hur det
hände.
Och hur jag än letar, så hittar jag ingen knapp som ger mig
tillbaka den läsvänliga raka stilen.
Det är för övrigt inte lätt att veta hur man ska hantera en
Mac. För när Maccen pratar med mig, så är det på en dialekt som är i bästa fall
svår att förstå och i de flesta övriga fallen totalt obegriplig.
Jag letar runt på olika sidor som jag tror har lösningen på
problemet "kursiv ska var rak". Jag försöker hitta något i en
"Formateringspalett". Jag klickar på små symboler, men vet inte
varför, för den enda symbolen som lätta går att tolka är den med en
skiftnyckel. Inte kan man väl fixa fel i en Mac med en skiftnyckel?
Till slut bläddrar jag fram och tillbaka mellan olika sidor
i jakt efter knappen som ger mig rak stil i stället fär kursiv.
Det är då jag upptäcker alla dessa obegripliga ord.
Vad är egentligen "Sidvyer"? Är det antalet besök
på min blogg? Är varje enskilt besök en "sidvy"? Varför heter det i
så fall "sidvy"? Varför kan det het enkelt inte heta "besök"?
Vad är "Dynamiska vyer", "Navbar",
"Favikon" och "Adsense"?
Och vad ska jag göra när jag klickar fram "Förminska
alla trådar", "Visa alltid bokmärkesfältet" eller "Hämta
sidan igen"???
Var det inte Mac som en gång i tiden gjorde
datoranvändningen sjävklar för vanligt folk? Plötsligt kunde vem som helst
hantera fantastiska apparater som gjorde oss 100 gånger effektivare t. ex. när
vi jobbade med ord och bild, plötsligt kunde vi på nolltid utföra krävande
arbetsuppgifter som tidigare var hänvisade till dem som hade specialkompetens
och hade lärt sig det obegripliga datorspråket.
Mac ändrade på det där. Mac gjorde datorn begriplig.
Nu är Mac lika roddig som en PC. Många tycker att PC idag är
enklare att sköta.
Jag vet inte om en PC ändrar från rak stil till kursiv och
hur man i så fall kan fixa till det, så att det blir rätt.
Jag vet bara att med en Mac räcker det inte med att klicka på "Ångra" och vad man ska göra istället.
Jag vet bara att med en Mac räcker det inte med att klicka på "Ångra" och vad man ska göra istället.
Och när ska man "Förminska alla trådar"? Vad
händer då?
Får det plats fler "sidvyer"?
lördag 8 februari 2014
En fin affärsidé.
Frun ville
åka och titta på soffbord.
–Vi har ju
talat om att förnya, sa hon. Soffbordet vi har nu är ju så onödigt 80-tal. Ett
nytt bord skulle ge hela rummet en ny charm!
–Du talar
som om du läste högt ur en möbelkatalog, sa jag.
Men snart
satt jag i bilen på väg ut mot Svågertorp, en fläck på kartan där ingen
människa bor, men där köpladorna ligger tätt, omgivna endast av P-platser,
gigantiska rondeller och motorvägspåfarter. Rena USA, alltså.
En
måndagsmorgon som den här borde det väl vara lätt att ta sig fram till en ledig
P-ruta? Det är väl en måndag man ska ta sig hit?
Jomen!
Hamnade i bilkö redan innan vi var framme vid parkeringen och rullade därefter
runt och letade efter en tom ruta. Nåja, vi hittade en till slut på B2, bara
ett par hundra meters stenkast från entrén.
Inne på
varuhuset kryllade det av människor. Väldigt många var små och åkte i barnvagn.
Väldigt många var nyblivna mammor. Men väldigt många tycktes också vara
nyblivna pensionärer. Hur skulle de annars kunna vara här och trängas en vanlig
förmiddag?
Vi åkte upp
en våning på ett rullband. När det tog slut möttes vi av ett nytt rullband som
tog oss ännu en våning upp. Här möttes vi av en levande dragspelare, som
truddeluttade med en slags vals.
Nu var det
bara att följa pilar i golvet, så kunde man promenera runt och se allt som
fanns i det enorma varuhuset. Vi möttes av skyltar med priser och namn på
varorna som såldes. Visserligen var det trångt på grund av alla barnvagnar och
pensionärer, men vi skymtade dock bokhyllan Markör, matbordet Bjursta, klaffbordet Muddus och soffbordet Träby.
–Det är väl
inte så dumt? sa frun.
–Aldrig i
livet vill jag ha ett sofffbord som heter Träby! svarade jag och gick vidare
med sikte på nästa golvpil.
Man visste
aldrig hur långt man skulle behöva gå. Man såg aldrig dagsljuset. Jo, vid ett
par tillfällen dök det upp en fönsterglugg, där man kunde kika ut över en
gigantisk parkeringsplats. Och sedan tvingades man vidare och vidare mellan
skåp, hyllor, soffor och lampor. Då och då dök det upp en skylt med en pil som visade
en genväg till toaletter och utgångar, vi passerade en stor öppen plats där det
tydligen fanns en restaurang och till slut valde vi en genvägsskylt mot
utgångarna. Genvägen började med en trappa nedåt och fortsatte genom ett enormt
lagerutrymme.
–Var fanns
egentligen soffborden? sa jag.
–De fanns nog bakom trängseln, sa frun. Här och där. Jag skymtade ett,
men det var svart. Det kan vi inte ha. Då måste vi byta sofforna också. Och då
borde vi bygga om hela hyllsystemet med din skivsamling på kortväggen...
Vi letade upp bilen på B2 och hittade en bilkö som sakta tog oss in
mot stan igen.
–Kommer du ihåg var vi köpte våra första möbler? sa jag. Det var i en
liten möbelaffär i Skedalahed. Man slapp släpa hem möblerna själv och man
behövde inte skruva ihop dem heller, de
kom färdigmonterade på en liten lastbil och bars in av två tungviktare.
Vilken jädrans fin affäräsidé!
lördag 1 februari 2014
Bilservice förr och nu.
Farsan körde alltid till en Nynäsmack när det var nåt
krångel med hans Opel Rekord. Där stod alltid Elis i en smörjgrop med en
skiftnyckel i handen och en bil ovanför huvudet.
Utom ibland. Då stod han med en skiftnyckel i handen och
hela överkroppen i gapet under en motorhhuv.
Skiftnyckeln var onekligen det viktigaste verktyget på den
tiden, då farsan körde till Nynäsmacken för att få något fixat. I vissa fall
räckte det med att Elis bankade lite med den på någon vital motordetalj.
–Äh, det lossnade nog nu. Det var lite skit i förgasaren, sa
Elis.
Det fanns en auktoriserad Opelverkstad på tomten bredvid
Nynäs. Men dit körde aldrig farsan.
–Det är onödigt, sa han. Dom tar alldeles för mycket betalt.
Elis kör med halva taxan och ibland fixar han småsaker gratis.
Jag tänkte på detta häromdagen, när fruns lilla franska bil
måste tas till verkstad för ett bagatellartat ingrepp på högerdörren, som hade
hamnat så nära grindstolpen att den dekorativa gummilisten hade lossnat.
Här i Malmö har vi aldrig hittat någon Elis, så det fick bli
märkesverkstaden.
Förra gången vi tvingades besöka denna anläggning låg den på
bekvämt avstånd inne i stan och var lätt att hitta. Nu hade hela klabbet
flyttat ut på vischan halvvägs till Ystad i ett område som jag inte ens vet om
det har ett namn. Vi fick en lång vägbeskrivning för att hitta dit, vi räknade
rondeller, svängde av 101:an, irrade hit och dit och fick efter en kvarts
letande i ödemarken syn på en flagga med ett stiliserat lejon långt borta. Vi tog
sikte på flaggan, klarade ännu en rondell och stod så småningom framför en
alldeles för blå byggnad, stor som en fotbollsplan och utan en enda skylt som
angav om verkstaden fanns till vänster eller till höger. Jag chansade på höger
och vi körde utmed fasaden, rundade två hörn, följde hela baksidan, rundade ett
hörn till och där bakom fanns faktiskt en man i overall i en jättestor hall
vars inredning fick den att påminna om en verkstad. Vi stannade och jag frågade
vart vi skulle köra för att få vår lilla detalj fixad, han hänvisade till
informationen innanför stora entrén på framsidan, vi rundade ett hörn till och
var tillbaka vi utgångspunkten och en entré som vi förmodade ledde in till
nybilsförsäljningen.
–Vi går in och frågar var verkstaden finns, sa jag.
Den unga damen vid informationsdisken innanför entrén log
när vi frågade och pekade på en annan informationsdisk långt borta vid ena
kortsidan.
Här blev vi hänvisade till den gavel där vi nyss hade fått
instruktion att gå till informationsdisken. Vi skulle gå in i port tre, sa en
glad man med skäggstubb.
Vilken port som var nummer tre framgick inte, för arkitekten
verkade ha utfärdat förbud mot skyltar av alla de slag.
Men när vi passerade en av de onumrerade portarna, stod
samme man som vi tidigare hade pratade med och vinkade in oss i det som visade
sig vara en liten verkstadshall i detta jättebygge.
–Det var listen, sa han. Han var alltså informerad från
informationsdisken. Då måste jag först få bort de gamla plopparna som listen
satt fast på. De nya plopparna ska sitta på listen, Ska bara hämta verktyg.
Medan han hämtade verktyg, petade jag bort plopparna med
bilnyckeln.
Så hade nog Elis gjort.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)