Tog bussen i Malmö

Blondinen behövde den lilla bilen och den stora vill jag inte ta ut från garaget, för då måste jag först skotta bort en massa snö. Den får stå där inne tills det blir vår.
Men så måste jag in till city för en lunch.
–Hur gör man när man åker buss? frågade jag Blondinen, som har en viss vana. Själv har jag inte åkt lokalbuss i Malmö sedan någon gång på 1900-talet. Då klev jag på en buss i Limhamn och jag skulle in till Djäknegatan. Men bussen kom liksom aldrig i närheten. Den kunde ha svängt upp vid Konserthuset, men det gjorde den inte. Den körde rakt fram mot stans norra delar. Så jag hoppade av vid första bästa hållplats och promenerade tillbaka till hörnet där Konserthuset ligger, vek ner västerut och hittade snart en annan hållplats. Här kom det direkt en buss som stannade, så jag klev ombord och visade min biljett, som jag hade köpt på den första bussen.
–Den gäller inte här, sa bussföraren. Du måste köpa en ny.
–Så hondan heller, sa jag. Jag har köpt en bussbiljett från Limhamn, men jag har ju inte kommit fram dit jag ska ännu!
Så jag gick och satte mig på en ledig plats. Chauffören glodde ilsket på mig i en stor backspegel. Mer kunde han inte göra. Han körde på tidtabell.
När vi närmade oss min adress, tryckte jag på knappen som betydde att jag ville gå av vid nästa hållplats.
Där stannade bussen mycket riktigt. Men vad som inte stämde var att utgången i mitten förblev stängd. Däremot hade föraren öppnat dörren längst fram i bussen. Alltså dörren bredvid hans lilla förarhytt. Han tvingade mig därmed att gå ut den vägen.
–Nu betalar du, sa han när jag närmade mig. Och han såg inte snäll ut, snarare tvärtom.
Det handlade om ett par kronor, så jag tyckte det var onödigt att bråka.
Sedan dess har jag inte åkt lokalbuss i Malmö.
–Man visar sitt busskort när man går ombord. Men du har ju inget kort, sa Blondinen.
–Men man måste väl kunna köpa en biljett när man stiger ombord?
-Äh, du får ta det som det kommer, sa Blondinen och körde iväg med lilla bilen.
En timme senare stod jag vid en busshållplats på Linnégatan. Det tog inte mer än en minut, så kom det en grön buss. Jag klev ombord och började treva efter plånboken.
Precis när jag skulle fråga vad det kostade, sa föraren:
–Gå och sätt dig!
–Men..., började jag frågande.
–Gå och sätt dig bara!
Sedan såg jag att ingen enda som steg ombord efter mig behövde betala!
Det kostar alltså inte ett öre att åka buss i Malmö! Eller...?
Är det någon som vet? Får man åka gratis?
I så fall ska jag börja åka buss.