Höstlöv.

Jag håller på med höstlöven nu.
Det vill säga alla de 10.000-tals löv som jag inte han kratta upp och forsla bort i höstas. Det blir ganska mycket löv, även om man bara har ett begränsat antal träd. Tyvärr får man ju ta hand om 10.000-tals löv från grannarnas träd också. De har dessutom mycket högre och många fler träd än vi.
Så jag krattar ihop några svarta säckar varje dag nu, även om det känns som vinter fortfarande och man fryser halvt ihjäl sig.
Det hade gått mycket fortare om de satans svarta plastsäckarna hade gått att öppna. Men öppningen upptill, eller det som ska bli öppningen, sitter ihop som om den var svetsad och är dessutom omöjlig att hitta.
Har försökt med att blåsa in luft för att få plasten att dela sig så att säckarna öppnas. Nice try, men helt i onödan. Plasten har plattats till på plastfabriken så att den är omöjlig att få isär.
Jag hade nog varit färdig med höstlöven vid det här laget om sopsäckarna hade gått att öppna. Jag tror det.
Ja, det är ju det här med buskarnas markskott också. Pinnar som ska upp och sola sig. De har varken antydan till blad eller blomster, de är bara pinnar i olika längd. Och de har lärt sig en sak: hur man lurar in en kratta i pinnarnas rike och sen ser till så att den inte kommer ut igen. Krattjäkeln fastnar och måste lirkas och lockas ut. Till slut måste man inse att det behövs mer än en kratta för att kratta fram löv, man måste ha en pinnsax också.
Om plastsäckarna hade gått att öppna och om jag hade haft en trädgårdssax, så hade jag antagligen varit klar med höstarbetet inom kort.