lördag 2 april 2011

Göteborg t/r.

Har varit i rikets andra stad i tre dagar.
Det var en omtumlande upplevelse.
Först resan dit – med tåg!
Tänkte det skulle vara miljömässigt riktigt att låta bilen stå och tåget gå.
På köpet fick jag en lång promenad till busshållplatsen.
Eftersom jag inte begriper hur betalningen går till på Malmös bussar, åkte Blondinen med på resan. Hon har nåt som heter Jojo-kort. Fråga mig inte vad det är.
Men så småningom var vi framme vid Centralen, som inte är sig ett dugg lik sedan tunnelbanan öppnade.
Vi letade upp tåget och två lediga platser. Vi hade valt att inte boka sittplats, så det var en ren chansning. Vi kunde när som helst bli bortvräkta från stolarna. Varje stopp på en station kändes ödesmättat. Och mycket riktigt: i Varberg steg det ombord en familj med småbarn. Det var deras sittplatser vi satt på. Jag blev kallsvettig. Nu måste vi samla ihop fem korsordstidningar, kvällstidningen med bilagor, apelsinpåse, drycker i pappkartong med sugrör, korsordspennor, mobiler, den tunga resväskan som jag hade lastat upp på hyllan ovanför fönsterrutan samt ytterkläder.
–Men vi kan nog hitta andra platser som är tomma, sa mannen i barnfamiljen och föste iväg sin dam och lyfte upp barnet på armen. Sen gick de och vi satt där vi satt.
I Göteborg hade vi reserverade sittplatser på Lorensborgsteatern där de som förr hette After Shave håller på med en show full av 50-talsmusik. Sång- och dansnumren av lysande och det blev en härlig kväll.
Dagen efter åkte vi spårvagn hit och dit.
Göteborg har inget speciellt som lockar, förutom showen, så det fick bli lite spårvagnar, för sådana har vi inte i Malmö.
Vi har däremot tunnelbana. Och den hamnade vi i slutet av hemresan. Först stod tåget stilla i 15 minuter i Arlöv och vi fick nya besked hela tiden. Vi fick vänta på "lediga spår" och när vi äntligen kom igång, gick tåget ner i tunneln istället för att gå in på Centralens säckparkering. Konduktörskan blev helt platt.
–Nu kör vi in i tunneln! sa hon förfärad när vi mycket riktigt åkte rakt in på stationens rulltrappsavdelning. Här skulle vi inte stanna! sa hon.
Och precis när vi kom ut på gatan, skulle vår buss avgå. Men vi sprang rakt mot den och föraren väntade in oss.
Jag trodde inte det var så mycket folk ute och åkte buss en lördagskväll i Malmö.
Bussen var full av nyktra passagerare på väg ut från cityområdet. Vart var alla dessa på väg? Är det inte in i city man ska åka en lördagskväll?
Eller hade alla gått ombord på fel buss?
Det är sånt man aldrig får veta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar