tisdag 29 januari 2013

Facebooks avigsidor.

Jag var inne precis nu och kollade på Facebook.
Det är ju kul att titta in där och blanda in sig i något snack om något som man egentligen inte har så mycket hum om, men som ändå blir lite kul en stund.
Men det finns  inslag där som jag bara tycker är jobbiga eller i bästa fall onödiga.
T ex: varför ska jag kladda ner alla resmål jag har varit på? Vad ska det vara bra för?
Eller varför ska jag svara på personliga frågor som t ex vilket datum jag fyller år?
Jag får ideliga förfrågningar om mitt födelsedatum. Vad ska de som frågar ha det till?
Och rätt som det är kommer det en ny avdelning i Facebook där det ska fyllas i uppgifter, personliga uppgifter, som någon har hittat på och nu ska få så många medlemmar som möjligt.
Sen ska mana ofta vidarebefordra hela klabbet till alla man känner.
Det är väl lika bra jag säger det här, så fastnar det väl kanske hos någon: jag kastar allt dylikt i närmsta soptunna och låter det ligga där.
Så det är alltså ingen idé att förse mig med frågeformulär och digitala blanketter där mina uppgifter om ditten och datten efterfrågas.
Det är likadant med Spotify.
Jag har gjort listor med favoritmusik i åratal. Jag har även varit med i små spännande sällskap där vi kopierade favoritlistor till varandra och lade in alla låtarna på kassettband. (Har en känsla av att jag har berättat det här förut – om klubben som hette Nettorock och som delade ut priser av alla möjliga slag varje år, för bästa kassett, bästa låt, bästa concept o s v vid våra galor i Malmö och Stockholm en gång om året!)
Men då fanns inte Spotify och nu finns det.
Jag har aldrig satt min fot i Spotify. Jag får listor varje dag från vänner som jag respekterar och som jag vet har god musiksmak. Men jag lyssnar aldrig på listorna jag får. Jag är förbi den tiden för längesedan, då jag måste lyssna på en rad låtar i andras smak.
För det var ju mina egna kassetter som jag spelade. Där fick jag exakt den musik och de låtar som jag ville lyssna på. De andras musik var helt OK, men inte så bra som den musik jag själv hade valt.
Det är samma sak med Spotify. Om jag hade orkat sätta mig in i hur det funkar, så kanske jag skulle sätta ihop några listor med favoritlåtar. Men de som andra skickar till mig, de behöver jag inte.
Otacksam? Nördig? Korkad?
Nä, tack alla ni som förser mig med Spotify. Det är fint. Jag känner mig hedrad.
Men när jag har tid att lyssna på musik, vill jag ha valt den själv.
Är det OK? Fint.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar