onsdag 12 oktober 2011

Hur dum får man bli?

Fotografen lånade min bil och sa nånting, när jag fick tillbaka den, om att det lyste en röd oljekanna på instrumentpanelen.
-Den slocknade igen, sa han, men du får nog hålla koll!
-Jaja, tänkte jag, det var nog bara en solreflex som fick den att synas.
Några dagar senare hade jag bråttom iväg till ett tidigt morgonmöte och jag drog på lite extra på Geijersgatan. Automatlådan gav ett piggt gensvar. Det var ont om trafik, så det var bara att rulla på. Då såg jag det: de lyste en röd oljekanna på instrumentpanelen.
Jag skulle köra 6 mil och sen hem igen. Kunde nog inte köra med en lysande oljekanna så långt.
Och varför lyste den? Hur släcker man den?
Statoilmacken på Bellevuevägen låg strategiskt till för ett besök.
Men det är ju ingen bensinmack, det är ett minivaruhus som säljer CD-skivor och chokladkakor.
Var det någon idé att stanna här? Måste jag ta en extra runda till märkesverkstaden ute vid Jägersro? Det skulle ta en timme, minst.
Medan jag tänkte detta, gick jag sakta mot dörren, öppnade den och gick in.
Fan också! Det stod en tjej, en ung söt tjej, bakom disken. Vad skulle jag här att göra?
Inga andra kunder fanns i lokalen. Hon såg på långt håll att jag hade problem.
-Behöver du hjälp? sa hon.
-Nja... jag vet inte. Jag hoppades att här fanns någon som begriper sig på bilar.
-Vad är det för fel? sa hon. Det kändes inte lönt att svara.
-Äh, det lyser en röd oljekanna... Man måste nog göra nånting...
-Vad är det för bil? undrade hon, som om det skulle ha någon betydelse.
-Det är en Chrysler, svarade jag. En Sebring.
-Hur gammal är den? frågade hon, och nu var jag beredd att åka hem igen. Kunde kanske få mötet uppskjutet.
-Den är fem år gammal, suckade jag.
-Då ska du ha den här oljan, sa hon och höll fram en plastflaska. Det är bara att hälla i. Behöver du hjälp?
-Nä... jo... Hur mycket ska man hälla i?
-Det får du kolla med oljestickan. Vet du var den finns?
-Jag brukar aldrig öppna motorhuven, sa jag.
-Jag fixar det, sa tjejen.
Ett par minuter senare var jag på väg, skamsen med rodnande kinder.
Och oljestickan var på plats igen och den rödlysande kannan var borta.
Hon hade säkert bytt tändstift också, om det hade behövts.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar