måndag 11 januari 2010

Saker jag retar mig på just nu, del 4:

Varför ska det vara så olidligt svårt att pilla fram kranen i vinboxen?
Först ska man försöka trycka bort den lilla pappbiten, så att man överhuvudtaget kommer in med ett finger som kan börja leta efter en kran. Ibland är det rent omöjligt att få ett snyggt hål i kartongen. Under hålet ska det ju sitta en bit kartong som håller kranen på plats. Men denna lilla pappbit är ofta helt skrynklig när man äntligen har fått upp det önskade hålet.
Och det är nu man börjar rota efter själva kranen.
Det hade varit en smal sak om man hade lyckats få in både tummen och pekfingret i hålet. Men det lilla hålet har bara plats för ett finger och då blir det ofta bara pekfingret, som får svänga runt och försöka hitta kranen.
Det brukar inte vara så svårt att leta upp den. Den svåra konsten är att få den med sig ut. Jag kämpar och kämpar och tycker ibland att jag har lyckats få kranen att närma sig platsen där den ska sitta. Men det visar sig för det mesta att den lika gärna kan ha kommit en bit längre bort från utgången.
Och har man fått ett slags grepp om kranen, så försöker den sig genast på konsten att snurra in sig i en hörna av plastpåsen. Påsen försöker hjälpa kranen i kampen mot ett pekfinger, de kämpar tillsammans i en lång envis kamp, som de till slut måste ge upp. För har man betalat 218:- för vinet, då ger man inte upp kampen. Till slut avgår man med en slags seger.
Och då ska kranen bara klämmas fast på rätt håll, för vin, liksom andra ädla drycker, rinner bara neråt, aldrig uppåt.p
Den fastnar där den ska, till slut. Det ser kanske lite skrynkligt ut ovanför kranen, där den lilla pappbiten som man har tryckt ut, nu ska fungera som ett kranstöd. Men det är smällar man får ta.
En gång har det hänt att jag tog en kniv till hjälpmedel för att få ett bättre hål i kartongen och det gick så bra att jag använde kniven för att peta fram kranen också. Det var då det började läcka. Efter en stund rann det rött vin från en okänd plats i plasten, vin som först letade efter ett lämpligt ställe inne i kartongen att samla sig på och sedan, när det blev lite trångt, istället sökte efter ställen i kartongen där det gick att droppa ut. Hur som helst gick hela innehållet inte att rädda, även om det gick att få dropparna att hamna i olika kannor.
Gästerna tyckte det var "kontinentalt" att servera rött vin från glaskannor.
Men är det konstigt att man kan reta sig på vinboxar?

2 kommentarer:

  1. Bra rutet om helvetet att få fason på lådvinerna. Tacktack. Känner alltför väl igen besvären.
    Till och med vi som gillar lättmjölk då och då har Makterna emot oss, detta sen mjölkkartongerna försetts med plastkorkar som ska skruvas upp. Idén är bra men varför ska det vara omöjligt att med vanlig handkraft korka upp mjölken? Många äldre är chanslösa.
    Jag har dock kommit på knepet: Använd en nötknäppare runt korken och skruva upp.
    Skånemejerier borde skicka med en bruksanvisning.
    Ulf R

    SvaraRadera
  2. Haha! Jag har också kommit på tricket med nötknäpparen!
    Kul att få höra ifrån dig!

    SvaraRadera