tisdag 21 augusti 2012

Besök på det stora möbelvaruhuset.

Jag avskyr trängsel, köer och jättebutiker där man aldrig vet var man är någonstans.
Man följer pilar som pekar fram och tillbaka. Man kan inte själv bestämma åt vilket håll man ska ta sig vidare mot utgången. Följ strömmen! Det är vidrigt att hamna i dessa köphangarer, där man dessutom översköljs av erbjudanden som man inte har bett om.
Har man hamnat där för att man behöver t ex en liten bekväm trädgårdssoffa, så kommer man istället hem med en liten elegant solparasoll.
Alla trädgårdsmöbler var slutsålda för säsongen. Det fick vi veta när vi hade stått i en kö till en servicedisk i 15 minuter.
Men det är få förunnat att komma hem tomhänt från ett besök i den hysteriska köpverkligheten. Även om man har lovat sig själv att inte köpa ens en tandborstmugg.
Vi skulle just försöka tränga oss förbi en kassakö, för att komma ut till område B3 på den enorma parkeringsplatsen, då Blondinen fick syn på en parasoll i vitt, liten och nätt, billig,
-Kan vi inte behöva en sådan? sa hon glatt, för hon hör till den falang av människosläktet som tycker att man ska gynna affärsidkare och aldrig lämna en butik eller ett köppalats som detta tomhänt. Titta så billig den är!
Vi var nu ända framme vid utgångskassorna, så det var egentligen bara att ta parasollen och ställa sig i en kö som ledde fram till en "snabbkassa".
-Man behöver en fot också, sa jag. Och dom är tunga som fan. Då behöver vi en kundvagn.
Det fanns bara en kartong kvar med en parasollfot och den var sönderriven.
-Titta, foten ser skadad ut! sa Blondinen. Vi går bort till servicedisken igen och frågar om de har fler!
När vi kom till disken fanns där ingen personal. Så där fick vi stå. Och, eftersom vi stod längst fram, började vi anlitas som informatörer av övriga kunder.
-Var är personalen? löd den vanligaste frågan.
-Dom har kafferast nu i 20 minuter till, sa jag.
-20 minuter till? sa kunderna.
Till slut kom det en dam i röd skjorta. Hon tittade på en dataskärm och konstaterade att det fanns inga fler parasollfötter än den som tydligen hade sina skavanker. Om man inte kunde hitta ett skyltexemplar på golvet i närheten. Jodå, det kunde man. Och nu behövde vi en kundvagn.

Fortsättning följer, håll utkik!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar