Halmhatten.

Detta är en sann historia.
Den utspelar sig på en av Malmös ledande reklambyråer under 60-talet, då Sveriges bästa reklam producerade just i Malmö.
Och den handlar om en projektledare som utmärkte sig genom sitt sätt att klä sig. Han köpte sina kläder i London och tråkade ofta sina kolleger som nöjde sig med att handla på Casons eller något annat lokalt modehus. Kollegerna var tämligen trötta på honom.
När han kom hem från en affärsresa till Milano, var han iförd en nyinköpt halmhatt. Han visade de fina stämplar och namnteckningar som fanns i hattens innandöme. Det var bevis för att denna hatt kom från världens ledande tillverkare av halmhattar. Givetvis var detta högsta kvalitet.
Och någon liknande halmhatt fanns förmodligen inte i hela Sverige eller i alla fall absolut inte i Malmö. Kollegerna blev tämligen snabbt ganska trötta på hans orerande om hatten.
Och när en av dem skulle göra en liknande tripp till Italien, kom de på hur de skulle få tyst på snobben.
Kollegan åkte iväg och med sig hem hade han en exakt likadan halmhatt som snobbens.
Enda skillnaden: den var två nummer större.

När snobben en dag satt upptagen med en kund i konferensrummet, gjorde kollegerna sitt utspel. Under en raid in på snobbens kontor, där halmhatten hade fått en spektakulär placering på en hylla i ögonhöjd för att synas ordentligt, gjorde man ett snabbt byte. Ut med snobbens egen inköpta hatt och in med den nya.

Vid femtiden skulle snobben promenera hem och givetvis med halmhatten på huvudet. Han tog den från hyllan och placerade den elegant på huvudet. Men vad nu? Den sjönk ner så att den nästan hamnade tvärs över ögonen. Snobben förstod ingenting. Vad hade hänt med hatten? Alla stämplar och namnteckningar satt där de skulle, allting var sig likt, men hatten gick inte att ha på skallen!

Kollegerna tittade ut mot gatan, när snobben tågade hemåt med halmhatten i handen. De jublade bakom fönsterrutan.

Nästa morgon kom snobben med hatten på huvudet. Den satt perfekt. Kollegerna förstod ingenting. Hade han en till likadan hatt? Nä, så dum kunde han inte vara, så att han köpte två stycken...? När snobben hade kundmöte, gick en av kollegerna in i hans rum och tittade på hatten. Då fick han förklaringen: snobben hade stoppat tidningspapper innanför brättet! Kollegan avslöjade sin upptäckt för kollegerna och en av dem hade en lösning: de skulle lägga tidningspapperet bakom brättet i originalhatten!

Därmed blev snobbens egen hatt två nummer mindre. Och när han skulle gå hem, hamnade hatten den här gången högt uppe på skulten. De andra såg hur han tittade underligt på sin hatt och att han rafsade bort tidningspapperet så att hatten blev normalstor.

Samma procedur upprepades ännu en gång: in med den stora hatten och ut med den rätta.
Snobben pratade inte längre om sin fina hatt och man märkte på honom att han hade fått ett bekymmer. En dag kom han inte till jobbet förrän sent på förmiddagen.
Någon frågade var han hade varit.
-Jag har varit hos doktorn, sa han.
-Vadå? Är du inte frisk? undrade en av hans kolleger.
-Nä, sa han. Dom vet inte vad det är, men mitt huvud sväller och krymper... Det kan vara något allvarligt.

Kollegerna tog efter en överläggning beslutet att berätta för snobben vad som var orsaken till hans problem.
Men bara om han slutade tjata om sin halmhatt.