Ingenting har varit sig likt. Det har varit jul.
Då sätts alla vanliga regler ur spel. Allting ska vara inrutat efter traditionens regler, maten ska vara julmat, kalasen ska vara enligt sedvanlig julritual, allt ska dekoreras med julsymboler... jaja, du vet ju.
Man får ta seden i vacker hand och försöka ryckas med.
Ser man alltihop i de små barnens perspektiv, kan man stå ut.
Men Calle, 2,5 år, somnade innan tomten, en grannfru, hann fram. Han fick sina julklappar på juldagens morgon istället. Precis som i USA.
Det som retar mig när det gäller julklappar, det är framför allt att allting numera förpackas något så in i helsickes onödigt med plast och kartong och klister, så att det knappt går att komma in till föremålet man vill åt. Det krävs sax och kniv och man vet ändå inte hur man ska komma in i förpackningens kärnhus. Skär jag sönder något? Klipper jag av något som har med själva prylen att göra? Hela golvet är till slut fyllt av plast i olika tjocklekar, kartonage av alla de sorter och glittrande julpapper i högar. Det som ska förpassas till någon sopcontainer måste kosta skjortan. Jag retar mig på detta.
Och på mycket annat, som jag ska återkomma till. Nu hinner jag inte, för det är snart nyår och massor ska fixas. Gott Nytt År!
onsdag 30 december 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar