Världens 10 bästa CD?

Jag är skivsamlare. Fortfarande, vad som än händer med CD-skivan i framtiden.
Jag har ca 6–7000 plattor inklusive mina gamla vinyl-LP.
Jag vet inte om det är mycket eller lite i samlarkretsar. Men det är väl i alla fall rätt mastigt jämfört med normalkonsumenten.
De som ser min samling för första gånger frågar ofta hur jag hinner spela plattorna. Sanningen är naturligtvis att det hinner jag inte alls. Men jag har mina favoritplattor, som jag kan höra hur många gånger som helst.
–Gör en lista över vilka CD du spelar mest! sa en polare.
OK, tänkte jag, och började på en Topp Tio-lista. Men på tionde plats var jag tvungen att placera fem plattor. Ingen av dem kan plockas bort från listan.
Så till slut såg min 10-lista ut så här och jag undrar nu om detta är världens bästa plattor:

På tionde plats:
JIMMY LAFAVE: AUSTIN SKYLINE (1992)
Har man varit i Austin, Texas, några gånger, så har man sett och hört Jimmy LaFave. Han gör egna låtar och sjunger också framför allt Dylan. På den här liveplattan finns några riktiga höjdarlåtar, som t ex hans egen Only One Angel, Dylans Shelter From The Storm och många andra. Suverän platta!

TISH HINOJOSA: SIGN OF TRUTH (2000)
Också en Austin-profil är den här tjejen med den ljuva rösten. Hon skriver låtar och har gjort flera fina plattor. Men den här spelar jag mest, för den avslutas med Song For The Journey, som är så osannolikt vacker.

DELBERT McCLINTON: ONE OF THE FORTUNATE FEW (1997)
Samma sak här – det finns massor av andra plattor med Delbert att välja mellan. Det är ändå den här jag spelar oftast, för den har inte en svag punkt. Och så sjunger han Jerry Lynn Williams odödliga Send Me Angels.

THE BLASTERS: COLLECTION (1990)
20 låtar och det är ingen man vill hoppa över. Här finns American Music, Border Radio, So Long Baby Goodbye, Trouble Bound och, ja – det är lika kul hela tiden.

NICK LOWE: AT MY AGE (2007)
En gammal man i grått hår ska man inte förakta. Likaväl som att lyssna på hans klassiska album från förr, kan man lägga på den här och njuta av en kille som åldras med värdighet och god smak!

På nionde plats:
NRBQ: HONEST DOLLAR (1992)
På tal om kul musik, då kommer alltid det här sagolika bandet upp på agendan. NRBQ har ju gjort massor av plattor och man kan inte välja fel. Vilken man än tar, så blir det en fullpoängare. Och det gör inget om man plötsligt, som här, sitter och diggar gamla Deep In The Heart of Texas. Allt de tar i blir ju guldskimrande...

På åttonde plats:
SOUTHSIDE JOHNNY & THE ASBURY JUKES: BETTER DAYS (1991)
Springsteens kompis har gjort många lysande plattor. Den här innehåller flera Steven Van Zandts-låtar, bl a All I Needed Was You, Better Days och I´ve Been Working Too Hard och Springsteens All The Way Home, så det är ett säkert kort. Bara att höja volymen och gasa på.

På sjunde plats:
EMMYLOU HARRIS: SPYBOY (1998)
Av alla hennes många fina plattor spelar jag helst den här. Bl a för att här finns Love Hurts, som får mig att rysa av välbehag.

På sjätte plats:
BRUCE SPRINGSTEEN: GREATEST HITS (1995)
Plattan kom alltså 1995, men låtarna går tillbaka ända till 1975. Och du får Hungry Heart, Born To Run, Glory Days, Dancing In The Dark och Better Days om du vill höra hitlåtar och massor av hans tyngre betraktelser som Badlands, My Hometown och Streets of Philadelphia. Grymt bra samling.

På femte plats:
B B KING: LUCILLE & FRIENDS (1995)
Tungviktaren i bluesfacket har bjudit in ett gäng olika grabbar och tjejer för att få ihop en liten fin och omväxlande platta. Och det lyckas. Stevie Wonder, John Lee Hooker, Gary Moore, Leon Russell och t o m Ringo Starr dyker upp i studion. Svårt att motstå.

På fjärde plats:
JERRY LEE LEWIS: KILLER COUNTRY (1995)
Under 1970-talet gjorde The Killer ett antal countryplattor som borde ha gett honom en plats i countrymusikens Hall of Fame. Jerry Kennedy var producent och en rad skickliga låtskrivare kom springande med låtar som både innehållsmässigt och musikaliskt överträffade det mest som gjordes i Nashville. Jerry Lee spelar och sjunger med en trovärdig känsla och bara titlarna säger ju allt: She Even Woke Me Up To Say Goodbye, Middle Age Crazy, You´re All To Ugly Tonight och There Must Be More To Love Than This... På den här plattan finns 20 spår som alla visar att Jerry Lee hör till de bästa countryartisterna i världen.

På tredje plats:
WILLIE NELSON: IT ALWAYS WILL BE (2004)
Problemet med den här mannen är att han har en skivproduktion som knappast går att överblicka och som dessutom utökas hela tiden. Den här är hans bästa under senare år och bjuder på både läckra låtar och fin uppbackning av bl a Norah Jones och Lucinda Williams. Favoritlåtarna är titellåten samt Pictures In A Frame.

På andra plats:
DOUG SAHM AND THE LAST REAL TEXAS BLUES BAND (1994)
Inte ett dåligt spår, Doug i sin bästa form sjunger som en gud, ett band i högform, 16 låtar som man inte kan slita ut, en livekänsla trots att flera av låtarna är inspelade i studio – allt är perfekt på denna suveräna platta!

På första plats:
FRANK SINATRA: SINATRA AT THE SANDS (?)
Plattan spelades in i september 1966 på The Sands i Las Vegas och gavs ut i CD-format någon gång under 90-talet. Sinatra är 50 år gammal, bakom ryggen har han Count Basies storband och det är Quincy Jones som står för arren. Bättre kan det inte bli. Här finns klassiker som Come Fly With Me, Fly Me To The Moon, It Was A Very Good Year och annat som förknippas med Sinatra. Det är bara att dämpa belysningen, slå sig ner i en bekväm fåtölj, blunda och bli en i publiken. Snart upplever man en intensiv närvarokänsla och man blir lycklig. För den här musiken har rent medicinska egenskaper, den sveper bort alla dystra tankar och ger dig nya krafter. Frank Sinatra är i högform och hinner inte bara sjunga – han gör ett kul stand up comedy-nummer också, som handlar mest om hans berömda kompisar. Det här är världens bästa platta!

Och har du nåt att invända, så går det bra att kommentera.