Allt på en gång.

Upptäcker av en ren händelse att David Letterman sänds redan vid 17-tiden varje vardag. Och att jag har sett en repris varje kväll vid 23-tiden.
Han är i fin form numera. Han har haft sina ups and downs, blev lite tröttsam ett tag, men just nu är han i toppform och det dyker upp överraskningar titt som tätt i programmen. Så jag har suttit uppe och väntat på den sena starten helt i onödan. Nu vet jag att jag kan se Letterman i klarvaket skick, om jag vill. Programmen går på TV4 Komedi.
I den sena kvällningen kan man se en hel del annat som var kul en gång i tiden. "Taxi" gick i evigheter och tål att ses igen och igen. "Mash" är för det mesta kul. "Seinfeld" får jag aldrig nog av. Och vad heter den där gamla serien om en bar i Boston? Med brevbäraren som kan allt och bartendern som jagar brudar oavbrutet. Ofta rejält roligt. Sak samma med den engelska serien om "Hyacint", damen som skrämmer bort alla i närheten genom att vara tjatig och fisförnäm.
Alla de här serierna går på nästan samma tider på olika kanaler. Så man får välja. Vad vill jag se ikväll? Lika svårt varje gång. Och när man sitter mitt i Taxi och vet att nu börjar Mash eller något annat, så undrar man vad man går miste om...
Det bästa är kanske att strunta i alltihop och läsa en bra bok istället.
Just nu läser jag en nyutkommen bok om Jerry Lee Lewis. "Lost and Found" av Joe Bonomo, som riktar in sig på musiken istället för alla skandaler som finns att berätta om. Bl a påstår Bonomo att Jerry Lees livplatta från Star Club i Hamburg 1964 är den bästa liveplattan i världen med ren och rå rock´n´roll.
Han är kunnig i ämnet, den där Bonomo.