tisdag 6 december 2011

Årets bästa plattor?

Varje år får jag, i min roll som musikskribenten Rune Häger på rootsy.nu, i uppgift att rangordna "årets bästa plattor".
Och då, tror jag, menas det de bästa plattorna som har kommit ut under det gångna året.
Jag spelar dock äldre plattor lika mycket, eller mer, som nya plattor. Alltså gör jag en lista med de plattor jag spelar mest oavsett om det är plattor som är 12 år eller 12 månader gamla.
Det går ju ändå inte att få ihop en lista som är objektiv. Musiksmaken är ju synnerligen bred och varierad.
Själv är jag poprockjazzcountryfan. Bästa sortens americana ska det vara. Och jag sågar stenhårt en del stilar som jag helt enkelt tycker är tjatiga. Rap, hiphop, techno, hårdrock o.s.v.
Årets lista finns nu på www.rootsy.nu. Du hittar flera andra listor sammanställda av en hel hög olika musikskribenter, som alla tycker att deras lista är bäst.
Självklart är det min lista som är bäst.
Här ser du några namn som är med:


Thelonious Monk. En fascinerande man som kämpade i många år för att få acceptans för sitt sätt att spela jazz. Till slut insåg både publiken och hans kollegor att här har vi ett alldeles unikt geni, som ingen har förmått att kopiera.

Frank Sinatra. Med LP:n "Sinatra At The Sands", där han backas upp av Count Basies storband, har han presterat en av världens bästa plattor någonsin.

Willie Nelson kan jag spela hur mycket som helst. Vilken av alla hans plattor som jag spelar mest har jag inte en aning om.

Jerry Lee Lewis, Doug Sahm och Ray Charles är andra tunga namn i min CD-spelare.

Och så då några nya plattor som stundtals har snurrat friskt:

Deadman: "Take Up You Mat & Walk" (Rootsy). Får mig att längta till Austin.

Jude Davison: "Outskirs of Eden" (Pigeon Moods Music). 27 låtar, alla med finess, oavsett om det är rock, pop, country eller något annat.

Little Green: Innocent Again" (Paraply Records). Fyra göteborgare som låter mer Americana än många amerikanska band.

Richard Lindgren: Memento (Rootsy). 46 låtar som flyter fram på tre CD-skivor. Helt enkelt imponerande, magnifikt och magiskt.

Maria Anderberg: Second Hand Blue (DIVA records). Det är inte klokt vad man kan åstadkomma långt borta på Österlen i Christoffer Lundquists studio. Och nu undrar jag: Finns det inga andra tjejer jag lyssnar på?

Peller Lindberg Band: Leave This Town (PLB Records). Svensk blues i internationell toppklass.


Nå, finns det en bättre lista i Universum? Försök och gör en själv och kolla gärna alla de andra listorna på rootsy.nu!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar