Blondinen lade ner ett helsickes arbete med att leta
fram texter och noter för damkörens kommande framträdanden. Hon ville överraska
de övriga som skulle komma i kvällningen och repetera. Då skulle hon ha allting
klart i sin PC och med en enkel musrörelse, ja tänk nu på datorer, ingenting
annat, få igång inspelningar med internationella sångkörer och det skulle bli
mycket lättare än vanligt att lära sig sina stämmor.
När damerna hade kommit och intagit en kopp kaffe med
bulle, gjorde Blondinen sin eleganta musrörelse och alla väntade på att få höra
hur Händel ville att det skulle låtar. Det blev tyst.
Inga eleganta musrörelser gav något resultat. PC:n
släppte inte ett ljud ifrån sig, trots alla försök med omstarter, kabelbyten,
spotifyutskällning och allt vad damerna kunde hitta på. Till slut gav de upp
och gick tillbaka till det gamla. Damkörens ledare satte sig vid flygeln och
damerna klarade sig utmärkt utan elektroniken.
När damerna hade gått hem, tryckte Blondinen på en knapp
någonstans och hela rummet fylldes av ljusa damröster från Albert Hall.
Hon kunde inte göra annat än att skratta.
Dagen efter skulle jag betala räkningar med hjälp av min
Mac. Det har fungerat utmärkt i alla år så länge jag har haft en dator. Men nu
gällde plötsligt andra regler: datorn fick ingen kontakt med banken. Ja, jag
prövade alla knep jag känner till, det vill säga omstart. Det blev inte
bättre. Ingen kontakt med banken.
Dagen efter kom jag på att man kanske kunde ringa
Bredbandsbolaget och höra lite med dem. Då visade det sig att vår fasta telefon
inte fungerade. När man lyfte på luren kom det ingen vanlig kopplingston, bara
en enveten upptagetsignal, fast snabbare än den vanliga. Då ringde jag i
mobilen till Bredbandsbolaget, fick tala med en trevlig stockholmare som
ställde lite frågor och påstod att han kunde se felet. Han sa något om att han
skulle sätta lite bättre press någonstans och att alltihop då skulle funka som
vanligt. Sen gick allting som smort. Och jag trodde det var över nu.
Morgonen efter var vi på Friskis & Svettis, där vi
motionerar till bra musik om det är rätt ledare. Är det fel ledare kan man
tappa orken på direkten när man hör Christer Sjögren eller Arvingarna eller
nåt. Nu var det fel ledare och vi fick stå ut med svensktoppare. Men nu var det
faktiskt som om tekniken var på vår sida. För mitt i en låt spottade ut den
hembrända CD-skivan så att det blev helt tyst i jympasalen. Och inte bara en
gång. Hela träningen var i farozonen och skulle kanske få ställas in. CD:n gick
i alla fall inte att använda. Kaos. Frågetecken. Hjälp??!!
-Är det fler än jag som hela tiden drabbas av att modern
elektronik inte funkar som den ska? undrar jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar