Reklam!!!

Skulle skriva lite om min skivsamling idag, lovade jag igår.
Men det finns så mycket att skriva om när det gäller musik, att det får ligga till sig några dagar. Jag har ett annat favoritämne att dyka i när som helst och det gör jag nu, dyker alltså, rakt ned i reklamens underliga värld.

Jag har skrivit en hel bok om mina äventyr i reklambranschen – "Var snäll och köp" heter den.
Den handlar om hur vi i reklambranschen jobbade när branschen var som mest betydelsefull och lockade kreativa art directors, copywriters och projektledare med topplöner och ett behagligt leverne.
Det enda som betydde något för den som ville lyckas i branschen, det var att ha gjort några jobb som det pratades om och som luktade framgång lång väg. En reklambyrå som låg bakom mer än en stor och framgångsrik kampanj blev omtalad och drog nya kunder till sig, växte och blev ännu mer framgångsrik.
Reklamen syntes på ett helt annat sätt än idag. Enorma summor gick till helsideskampanjer i morgon- och kvällspress, för det var där man mötte konsumenterna. Reklam-TV var något nytt och oprövat, men kom mer och mer och syntes bättre och bättre. Men det var i dags- och kvällspressen de stora kampanjerna tog för sig.

Idag har vi ingenting liknande. Helsidorna, som trots allt finns, är totalt ointressanta, ingen bryr sig, det är reklam som inte gör någon nytta. Nu läggs stora summor på att "synas på nätet" i olika underliga medier som drar till sig datanördar som inte går att påverka, eftersom de är så fastklistrade i frågor som rör datorkapacitet, programvara och annat som kretsar i skallen på dem.
Men för inte så länge sedan, under 1980- och -90-talet, gjorde vi reklam som gav annonsörerna nya kunder, nya försäljningsrekord och nya målgrupper.
Men det gällde att tänka och plocka fram argument som fungerade.
Min roll i det hela var att skriva texter som skapade intresse och köpsug, nyfikenhet och habegär. Och lyckades jag med det, vilket hände några gånger varje år, så behövde jag inte be om löneförhöjning. Den fick jag automatiskt.

Ett par exempel på mina jobb som blev succé:
En svensk tillverkare av kontorsmaskiner kände behovet att sälja så många räkneapparater som möjligt innan allt blev digitalt. Deras tangentbord var specialdesignat för att fungera 100% perfekt för de snabba fingrarna hos kontoristerna i Europa och USA. De hade funderat i veckor på hur de skulle få annonsläsarna att direkt begripa fördelen med det unika tangentbordet. Jag kom nyanställd till byrån och fick genast en projektledare över mig som bad mig att komma med förslag.
Samma eftermiddag hade jag en färdig rubrik, på engelska, som jag tänkte mig skulle läggas tvärs över en handflata. Projektledaren och art directorn sken upp, läste den om och om igen och undrade bara om man kunde säga så? Kan man använda "please" på det sättet? Och sen faxade vi runt den till alla dotterbolag världen runt. Och när svaren knattrade in visade det sig att alla var överlyckliga.
"Designed to please the hand" blev rubrik världen runt.

Idag upptäckte jag att en text som jag skrev för 15-16 år sedan och som användes vid en produktlansering med hjälp av TV-reklam, fortfarande diskuteras, hyllas, fördöms, får beröm och koms ihåg. Det är den sista meningen i en 9-årig flickas monolog, som hon avslutar med "Och det tycker jag verkar bra för framtiden".
Kommer du ihåg vad som lanserades?